Att planera för pensionen är en av livets viktigaste ekonomiska beslut, men det är också något som många skjuter på framtiden. I dagens Sverige räcker ofta inte den allmänna pensionen för att upprätthålla den levnadsstandard man vant sig vid under arbetslivet. Medan tidigare generationer kunde förlita sig på en stark allmän pension, har systemet genomgått stora förändringar de senaste decennierna.
Det svenska pensionssystemet är uppbyggt som en pyramid med tre nivåer: allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande. Medan de två första delarna till stor del är automatiserade genom staten och arbetsgivaren, kräver den tredje delen – det privata
sparandet – aktiva val och regelbunden översyn.
I takt med att vi lever längre och har en åldrande befolkning, blir det allt viktigare att ta kontroll över sin framtida pension. Den som börjar planera tidigt har betydligt bättre förutsättningar att bygga upp ett kapital som kan ge ekonomisk trygghet under pensionsåren.
Det svenska pensionssystemets tre delar
Allmän pension
Den allmänna pensionen utgör grunden i det svenska pensionssystemet. Den består huvudsakligen av inkomstpension och premiepension, där 16 procent av din pensionsgrundande inkomst går till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen. Den pensionsgrundande inkomsten har ett tak på 7,5 inkomstbasbelopp, vilket 2024 motsvarar en månadslön på cirka 48 150 kronor.
För att exemplifiera detta kan vi titta på Karin som tjänar 35 000 kronor i månaden. Med denna inkomst får hon årligen cirka 18,5 procent av lönen avsatt till den allmänna pensionen. Det betyder att omkring 6 475 kronor av hennes månadslön går till pensionen, varav 5 600 kronor till inkomstpensionen och 875 kronor till premiepensionen. Vid pension kan Karin, med 40 års arbete, förvänta sig ungefär 17 500 kronor i månaden från den allmänna pensionen.
Tjänstepension
Tjänstepensionen är den del som arbetsgivaren betalar in, och den kan göra stor skillnad för din framtida pension. De vanligaste tjänstepensionsavtalen är ITP för privatanställda tjänstemän och SAF-LO för privatanställda arbetare.
För att förstå skillnaden mellan olika avtal kan vi jämföra ITP1 och ITP2. Maria är 32 år och omfattas av ITP1, där arbetsgivaren sätter av 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 procent på lön däröver. Med en månadslön på 42 000 kronor får hon cirka 1 890 kronor insatt varje månad. Anders, 52 år, har ITP2 där förmånsbestämd pension garanterar 10 procent av slutlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp, 65 procent mellan 7,5 och 20 basbelopp, och 32,5 procent mellan 20 och 30 basbelopp.
Privat pensionssparande
Det privata pensionssparandet har blivit allt viktigare sedan avdragsrätten för pensionssparande togs bort. Idag är ISK (Investeringssparkonto) och kapitalförsäkring de vanligaste sparformerna för långsiktigt pensionssparande.
Ett konkret exempel visar värdet av långsiktigt sparande: Om Lisa, 35 år, sparar 2 000 kronor i månaden på ett ISK-konto med en genomsnittlig årlig avkastning på 6 procent, kommer hon vid 65 års ålder ha byggt upp ett kapital på cirka 1,8 miljoner kronor. Med en avkastning på 8 procent skulle samma månadssparande ge cirka 2,5 miljoner kronor.
Att beräkna ditt pensionsbehov
För att beräkna ditt pensionsbehov behöver du först fundera över vilken levnadsstandard du önskar ha som pensionär. En vanlig tumregel är att sikta på 75-80 procent av slutlönen för att behålla sin levnadsstandard. Detta eftersom vissa utgifter ofta minskar som pensionär, samtidigt som man får lägre skatt.
För att illustrera detta kan vi titta på tre olika åldersgrupper. Johan, 30 år, har gott om tid att bygga upp sitt pensionskapital. Med en månadslön på 32 000 kronor bör han sikta på en pension runt 24 000-25 600 kronor per månad. För att nå dit behöver han spara cirka 2 500 kronor i månaden, utöver allmän pension och tjänstepension.
Eva, 45 år, med en månadslön på 38 000 kronor, behöver spara mer eftersom hon har kortare tid på sig. För att nå 75 procent av slutlönen behöver hon lägga undan cirka 4 000 kronor i månaden. Bengt, 55 år, med samma lön som Eva, behöver spara betydligt mer, cirka 6 000 kronor i månaden, för att nå samma mål eftersom hans spartid är kortare.
Pensionsmyndigheten och de flesta banker erbjuder pensionskalkylatorer där du kan göra personliga beräkningar baserade på din ålder, inkomst och nuvarande sparande. Det är klokt att göra dessa beräkningar årligen och justera sitt sparande efter behov.
Strategier för pensionssparande
Långsiktigt sparande
Ett framgångsrikt pensionssparande bygger på genomtänkt riskspridning och en väl avvägd portföljallokering. Den grundläggande principen är att sprida investeringarna mellan olika tillgångsslag, marknader och sektorer för att minska risken.
För att illustrera detta kan vi titta på tre olika modellportföljer anpassade efter olika riskprofiler. Den försiktiga portföljen består av 30% aktier och 70% räntebärande placeringar, lämplig för den som prioriterar stabilitet framför möjlig högre avkastning. Den balanserade portföljen har 60% aktier och 40% räntebärande, vilket ger en god balans mellan risk och möjlig avkastning. Den offensiva portföljen innehåller 85% aktier och 15% räntebärande, optimal för långsiktigt sparande med högre risktolerans.
Anpassning efter ålder
När det kommer till förvaltningsstrategier är ålder en avgörande faktor. I yngre år kan man generellt ta högre risker eftersom tiden fram till pension ger möjlighet att återhämta eventuella nedgångar. Ett praktiskt exempel är Emma, 28 år, som har valt en offensiv portfölj med fokus på globala aktiefonder och en mindre del i tillväxtmarknader.
Vid 55 års ålder bör man normalt börja trappa ner risken. En beprövad strategi är att gradvis öka andelen räntebärande placeringar med 5-10 procentenheter per år. Till exempel kan Stefan, 55 år, med 75% aktier börja minska aktieandelen till 65% vid 57 års ålder, 55% vid 59 års ålder, och så vidare tills en lämplig fördelning nås vid pensionen.
Skatteoptimering
Valet mellan olika sparformer har stor betydelse för den slutliga pensionen. ISK (Investeringssparkonto) har blivit den dominerande sparformen tack vare sin enkla beskattning och låga schablonskatt. För 2024 baseras skatten på kapitalunderlaget multiplicerat med statslåneräntan plus 1 procentenhet, vilket ger en betydligt lägre beskattning än traditionellt fondsparande.
Ett konkret exempel visar skillnaden: Anna har 100 000 kronor att investera och väljer mellan ISK och traditionellt sparkonto. Med en årlig avkastning på 7% under 20 år skulle ISK-kontot, med dagens skattenivåer, ge cirka 325 000 kronor efter skatt, medan traditionellt sparande skulle ge omkring 285 000 kronor efter skatt.
Timing för uttag är också viktigt. Genom att planera uttagen kan man optimera skatteeffekten. Ett exempel är att börja ta ut tjänstepensionen vid 65 års ålder medan man väntar med uttag från ISK till senare år, för att undvika att hamna i ett högt skatteläge.
Vanliga misstag att undvika
Ett av de kostsammaste misstagen är att börja pensionsspara för sent. För att illustrera detta kan vi se på två personer: Martin började spara 1 000 kronor i månaden vid 25 års ålder, medan Peter började spara 2 000 kronor i månaden vid 45 års ålder. Trots att Peter sparar dubbelt så mycket varje månad, kommer Martin ha ett betydligt större pensionskapital vid 65 års ålder, tack vare ränta-på-ränta-effekten.
Ett annat vanligt misstag är att ha för låg risknivå tidigt i livet. Många unga väljer räntefonder eller sparkonton av rädsla för aktiemarknadens svängningar. Detta kan kosta hundratusentals kronor i missad avkastning över tid. En 25-åring som väljer räntefonder med 2% årlig avkastning istället för en aktiefondportfölj med 7% genomsnittlig årsavkastning går miste om cirka 450 000 kronor på 30 år, givet ett månadssparande på 2 000 kronor.
Samtidigt är det lika riskabelt att ha för hög risk nära pensionen. Ett kraftigt börsfall kort innan planerad pensionering kan tvinga fram en senareläggning av pensionen eller en drastiskt sänkt levnadsstandard. Detta hände många som skulle gå i pension under finanskrisen 2008, då vissa pensionssparare förlorade upp till 40% av sitt pensionskapital på grund av för hög aktieexponering.
Checklista för olika åldersgrupper
25-35 år
Den som börjar sitt pensionssparande i denna ålder har tiden som sin största tillgång. Sofia, 28 år, har nyligen börjat sitt första heltidsjobb som systemutvecklare. Hon har valt en offensiv strategi med 90% globala aktiefonder och 10% svenska aktiefonder. Med en månadslön på 36 000 kronor har hon bestämt sig för att avsätta 10% av sin nettolön till pensionssparande på ett ISK-konto. Detta kompletterar hennes tjänstepension och allmänna pension på ett utmärkt sätt.
Den viktigaste strategin i denna ålder är att etablera en vana att spara regelbundet. Även små belopp kan växa till betydande summor över tid. Det är också viktigt att se över sitt försäkringsskydd och teckna efterlevandeskydd inom tjänstepensionen om man har familj.
35-50 år
I denna åldersgrupp är det dags att växla upp sitt pensionssparande. Magnus, 40 år, arbetar som mellanchef och har två barn. Han har valt en balanserad portfölj med 70% aktier och 30% räntor. Med ökade inkomster har han kunnat höja sitt månadssparande till 4 500 kronor, fördelat på både breda indexfonder och några aktivt förvaltade fonder med fokus på utdelningsaktier.
I denna fas är det viktigt att regelbundet se över sitt sparande och justera strategin efter livssituationen. Det kan vara läge att öka sparandet när större utgifter som huslån minskar eller när karriären utvecklas positivt.
50-65 år
Nu är det dags att börja förbereda sig för pensionen på allvar. Margareta, 58 år, har börjat trappa ner risken i sitt sparande genom att gradvis öka andelen räntebärande placeringar. Hon har även börjat planera för hur uttagen ska struktureras för att optimera skatten och ge en jämn inkomst under pensionstiden.
Ett praktiskt exempel på en nedtrappningsplan för denna ålder är att minska aktieandelen med 5 procentenheter per år från 60% vid 55 års ålder till 30% vid pensionering. Detta ger ett bra skydd mot marknadssvängningar samtidigt som kapitalet fortfarande har möjlighet att växa.
Sammanfattning och nästa steg
Pensionsplanering är en kontinuerlig process som kräver regelbunden översyn och anpassning. De viktigaste punkterna att komma ihåg är:
- Börja spara tidigt och regelbundet
- Anpassa risknivån efter din ålder och livssituation
- Se över ditt sparande minst en gång per år
- Planera för skatteeffektiva uttag
- Håll koll på avgifter i dina fonder och försäkringar
Som författare till denna artikel vill jag särskilt betona vikten av att ta kontroll över sin pensionsplanering i tid. Under mina år som ekonomisk rådgivare har jag sett alltför många exempel på hur brist på planering lett till onödiga ekonomiska begränsningar under pensionsåren. Samtidigt har jag också sett hur systematiskt sparande och kloka investeringsval kan skapa ekonomisk trygghet och valfrihet under pensionstiden.
Min starkaste rekommendation är att börja med att besöka Pensionsmyndighetens hemsida och logga in på Minpension.se för att få en överblick över din nuvarande pensionssituation. Därefter kan du använda denna artikel som guide för att ta nästa steg i din pensionsplanering. Kom ihåg att även små förändringar kan ge stora effekter över tid.
För vidare information och personlig rådgivning rekommenderar jag att kontakta din bank eller en oberoende finansiell rådgivare. Det finns även flera användbara verktyg och resurser tillgängliga på Konsumenternas.se och Pensionsmyndigheten.se.